Hanging around
Vi är tre här som chillar, Totos kattungar jamar dessutom. Dom e söta.
Det där med ödet
om man sedan ännu
kunde förändra
vem skulle jag vara idag
ibland önskar jag
att jag gjort vissa saker annorlundare
att jag skulle fortsatt på egen hand
utan Dig
På tal om kattungar var jag och du ej som Romeo och Julia en "love story"
Det var mera som en sad story
och vill ej mera pminnas om detta...
Nu Jag fortsätter min vandring på denna egna ängsliga väg, ser fram emot ljuset.
ps. Romeo och julia är Totos kattungar =)
what do I know, I know your name
"I tried to be honest and good, did my job the best I could
but I always stayed that average man, right in the spot
where I began"
Ett par dagar före nyår,
Allt känns surrealistiskt
varför måste vintern vara så lång
ge mig sol
ge mig värme
ta mig bort
Idag tog jag en kaffe, med Jenny. Vi var nyttiga och åt en stor hildesemla.
Gött. Har lust att göra något radikalt. Har lust att krossa gränserna.
För vem sätter gränser? Har alltid hållt mig inom gränserna.
It's time to break the rules...
Kanske inte, men saker och ting förändras
och jag måste medge att det är jätte skönt!
Dock är jag lite rädd. Men vem är inte rädd?
Svamlar, svamlar.
Något är tomt, och jag kan inte säga vad.
Jag vet inte exakt vad det är.
Magen kniper och vänder sig, själv
stirrar jag bara ut genom fönstret
och funderar. På allt.
Om ett par timmar skall jag sova.
Skall sova gott, och vakna lite
klarare i hjärnan. Med en temugg
i handen. Klarar mig inte utan te'.
Klarar mig inte utan det heller.
Antar jag också har behov.
Det skriker inom mig ibland
Allt som gick så bra, flöt på
men vips, kommer jag tillbaka
till vardagen igen
och magen bara fortsätter knipa.
It hurts.
I am just a girl from T:saari
(dock var jag fastklistrad på msn för en gångs skull)
idag är jag en lite småledsen figur
ställ inga frågor, jag kan inte svara på dem
livlös i kroppen, tröttheten tränger sig på och krymper ihop mig
sömnen är min bästa vän
för exakt en vecka sedan var jag hypersocial. 24/7
Jag är truly en periodare.
ohno, jag orkar inte deppa. Jag tänker bara ta igen sömnen som jag
förlorat. I will be back. Soon.
behöver värme
julafton har varit, en mysig kväll
nu är jag tillbaka i verkligheten
och har en dålig kväll, en extremt dålig kväll
bara obehag allt jag tar i
alla är ut och festar, men jag orkar
faktiskt inte ikväll
behöver dedär extra timmarna sömn
dessutom kommer jag kanske ligga i ide'
detta veckoslut, att ni vet
kram eller nåt
jag önskar jag kunde förändra
Måndag. Jag är glad att det är jullov, så att säga...
jag önskar verkligen att jag kunde förändra
göra om, handla annorlundare
man ska inte behöva ångra
men just idag gör jag det
mår ganska uselt idag, men jag får skylla mig själv
som kom hem enaningförsent igår
morkkis
härligt
skall i vilket fall som helst lyfta min röv såsmåningom för
ett par ärenden i stan
antar att den friska (och kalla) luften gör mig gött
seg som en zombie
mensvärk till tusen
ögonen är torra
läpparna är spruckna
tankarna är en enda klump
men vet ni
jag orkar inte bry mig mera
jag tänker bara leva
vem gör inte misstag?
vem klarar sig fritt från drama under hela sitt liv?
duschen nästa, känner att jag kan behöva vakna upp
ordentligt
bra start på nya veckan Jennifer!
dulyckas alltid med något
jeje, it's just me and my screaming head...
man kan inte säga
Snarare fullt av spontana saker och olika
händelser, speciellt för tillfället
jag har varit ute, kommer hem en aning sent en söndag kväll.
imorgon är det äkta jullov och jag skall sova länge
sedan packa julklappar och julfixa
vilken kväll. många skratt, men även många tårar.
magont och spontana-grejer
låt mig bara vara ung
godnatt/
"...and he's made of glass too"
Jag hade lovat mig själv
att hålla mig utanför
att ta avstånd från allt
men man kan inte
kontrollera allt som sker
jag hade lovat mig själv
men jag kunde inte hålla det
man kan inte ta kontroll
över allt som händer
vad händer om jag flyter med?
om jag släpper kontrollen?
kanske sitter allt i rädslan
att bli sårad...
Idag är det söndag, snöstorm ute och bara fyra dagar kvar till Julafton.
Ingen julkänsla har infunnit sig ännu i mitt liv, men det kanske kommer.
Igår var jag en social figur. Känner mig för tillfället översocial och vill ha människor runt omkring mig hela tiden.
Jaja, jag är en periodare. Skall träffa sjuklingen Jenny idag. (nej, hon har bara ont i halsen) Väntar också på att fröken Victoria skall komma hem från Helsingfors, så att jag får träffa henne före jul. ♥
Nästa onsdag kommer ett reportage om Vanessa i VN. Fick det inskickat i tid.
Har inte fattat att det är jullov ännu. Kommer antagligen vakna imorgon och sucka över att behöva stiga upp. Fast sedan inser jag att jag är ledig. Och somnar om. Imorgon skall jag ha en julklappsfixardag. Fixa julklappar, packa in, skriva kort, allt det där som hör till. Julstäda och hela paketet.
Ikväll. Händer det väl också någonting...
Och ja, mensvärk är på G igen. Så egentligen skall jag ej planera något.
Svamlar, det är vad jag gör, och jag bryr inte mig ett skit. Jag "sorterar i mina tankar", jag bloggar inte.
Lite minnesplock från arkivet.
Snart ett år sedan. Nyår 2008.
December 09:
"It's all about friendship..." ♥
Hemma från Stockholm
Igår kväll hade jag dessutom jobb. Städjobb. Sedan kom jag hem, tog en dusch, åt kvällsmat och for och sova halv 10. Zombieliknande. Försenad mens eftersom jag varit så stressad. Men snart börjar den äta upp mig. Ironi.
Idag har jag faktiskt ett reportage att skriva. Och bilder till reportaget att redigera. Första riktiga dagen jullov idag, men det känns dock inte alls så.
Jag är bara trött, och skulle kunna gräva ner mig. Är inte alls på humör. Inte, inte alls. Och det är fredag.
Men å andra sidan har jag humörsvängningar, så man vet ju liksom inte.
Skulle ha lust att ta en powernap, men då blir jag väl ännu segare.
Ikväll skall jag nog ut, någonstans. Förstår inte hur jag skall orka, men det ser vi sen.
Trevlig fredag, eller nåt.
.
Vi kommer aldrig att vara som alla andra.
fotostudio
Jenny: stylist
Vigge: modell
Jennifer: fotograf
Jenny gästbloggar lite.
Och vill meddela alla att livet är en mess.
Pusshei.
ett två tre nu..
Vi fotar vidare, dethär blir bra.
Good friends and pillow fights. <3
save meeeee
Vad händer med mig? Mitt humör är som en maskin på högvarv, har en känsla av att jag inte riktigt är mig själv. Jag är uppsvälld som en ballong och ... Aaaah. Pms. Kul. Hade totalt glömt bort det, då förklarar det allting. Allting.
Vigge och Jenny kommer hem till mig ikväll och räddar mig.
Gavin i mitt öra.
skulle någon fråga
Inom ett halvår kommer dessa inlägg vara raderade.
Saken e den att min blogg har funnits sedan år tillbaka, och jag har skrivit i perioder lite smått
och sedan raderat texten. Smart? Nej
Har nu bara något skrivrus på G. Svamlar gör jag med.
Ärligt orkar jag inte bry mig. Jag är inte en person som uppdaterar min FB status stup i ett, jag har inte en seriös blogg där jag skriver precis allt vad jag gör från morgon-kväll, jag delar inte med mig av alla mina tankar till hela internets befolkning, och inte heller äger jag twitter och twittrar dygnetrunt.
Är det något som man är tvungen att göra idagensläge eller?
Uppdaterar man inte, tror alla att man är sjuk eller undrar vad som hänt
Allvarligt, det är ett sjukt krav att man skall behöva uppdatera vad man gör och tänker dygnet runt
All respect åt de som bloggar dygnet runt, för att dom vill det, bara för att dom vill det
Jag tänker inte leva upp till dethär kravet. Jag behöver inte bevisa att jag duger genom att ladda upp helgens bästa festbilder eller skriva flera listor per dag vad jag gjort, och hur mycket jag umgåtts med vänner, och försöka bevisa att jag her en egen unik personlighet. Inför andra.
Visserligen vet jag att många gör det för att dom verkligen vill det, men om det t.o.m fonns facebook beroende har det gått för långt. Och allvarligt, skall man behöva twittra på sitt bröllop framför prästen?! Ja, inte skulle jag applådera iallafall.
Vad jag svamlar,
Nu skall jag käka knäck och snart kolla på Idol. För att jag vill det.
Det enda jag önskar mig nu är att befinna mig någonannanstans än i denhär staden.
Ta mig Stockholm.
fullspäckad vecka
en fullspäckad vecka
skola
jobb
tankar
umgänge
mina spår av svinisen börjar försvinna, dock känner jag mig som en levande zombie för tillfället
först är man sjuk i två veckor och sedan händer allting på en gång
skall bli ett lugnt veckoslut
måste vara försiktig så att jag inte får några följdsjukdomar av svinisen
så det blir lugn
nu är det helt bestämt
jag skall med min kära mor
till stockholm
på en liten kryssning
i nästa vecka
missar två dagar skola
men tar igen det lilla jag missa
nästa fredag får vi äntligen jullov
jullovet är öppet
mycket mys
mycket lugn
mycket spontant
tar inte min blogg seriöst, är bara ett sätt att organisera i min hjärna
om man kan uttrycka det så
drömmer ändå om att någon gång starta en fotohemsida
jag älskar verkligen min kamera
jag blir mig själv till hundra procent
när jag knäpper bilder
det är en härlig känsla
en bra kontrast mot resten
lyssnar på Paramores låt Pressure
den är så otroligt bra
"feel the pressure..."
Lägger aldrig upp bilder, så bara för att jag har lust lägger jag upp
en av mina Tre Panoramabilder
Och jo, det är jag på bilden.
mina armar värker
utelåst med min laptop i kyla
I feel crowded and alone
it's gonna be a long walk, and you know you could lose
Har nu varit inne 13 dagar. TRETTON DAGAR utan luft. Börjar friskna till, feberfri är jag nu. Dock är jag helt äckligt trött av den här svininfluenssan, så får nog ta veckorna före jul med en klackspark. Har endel skolarbete jag borde göra, men tar en sak i taget. Inte en enda julklapp köpt heller, men det kan inte hjälpas. Det enda jag tänker satsa på nu är att bli mig själv igen och få krafterna tillbaka. Tror nog att lärarna förstår. Har dock inte missat alltför mycket eftersom jag gjort endel förra året. Vad är bättre än att det bara är två veckor kvar till jullov? Två veckor och sedan har jag jullov. Ibland känns 2 veckor som en evighet. En E-v-i-g-h-e-t.
Inget blir aldrig som man tänkt sig. Det enda jag vet är att jag behöver komma bort från Ekenäs. Hur nu det skall gå till. Ibland kan man få för mycket.
De senaste veckorna har varit allt annat än roliga. Tunga. Bubblor. Jag skall göra något som jag gillar. Annars dör jag inombords. Bara jag kvicknar till.
//
mitt tålamod försvinner sakta
för att inte tala om mitt skitiga hår och mina utslag över helahalvakroppen igår kväll. nej, det här är verkligen inte roligt. gräver ner mig.
min kusvin skall kommentera
Feberdag nummer 9. Än så länge lever jag.
Pusselbitar och ett evinnerligt kaos. Jag orkar inte fundera, sopar bitarna under mattan. Klart slut.
