Yennifers

Efter skolan träffade jag S.S -
Glädje.
Resten behåller jag för mig själv.

Igår kväll tog jag fram gamla dagböcker och började läsa. Intressant! Skall ta reda på om man mot all förmodan kan läsa några valfria psykologokurser nästa år. Förutom fotografi/media/reklam har psykologi länge varit ett stort intresse för mig. Och att skriva.

16.12.2008: "Bad Jennifer, finns inte. Eller finns hon? Ibland finns hon och det ör skönt. Att inte alltid behöva vara ordentlig. Att tillåta sig att inte vara helt fläckfri"

20.12. 2008: "Ingenting kan vara äkta om det inte innehåller sprickor"
" I natt drömde jag att jag inte var singel. Han var 25."

Tänk att man hade sådär djupa tankar som 17-åring. Just nu har jag en förskräcklig Sverige-Längtan. Jag hör verkligen mycket mera hemma där, än här. Saknar VNF. Vem saknar inte VNF? Bästa skolan i världen. Eller kanske var det klassen som var så underbar. Kände mig så hemma där. Vi hade grymt roligt. Vi passade så bra. Skönt att ha positiva minnen iallafall. :) Visserligen trivs jag väldigt bra nu också med min utbildning. Visst, inget kan slå min klass i VNF, men jag vet att jag är inne på rätt linje iallafall. Har ju fått pröva på en hel massa saker. Saknar till och med mitt senaste sommarjobb. Och vissa personer i "Mina Trapphus". Min bror har tagit över mitt -året-runt-städjobb, kändes konstigt att ge över nyckeln till honom efter över 3 år. Vad sentimental jag blev, fniss.

Har deadline på Fredag med mitt fotocollage så skall sakta men säkert samla lite ideer och bilder.

Jag tänker inte ta någon skit.
Nu fortsätter jag.
Nu kör vi.

Udda kvällar. Udda tankar. Udda känslor. Udda händelser.
 Kom hem för en stund sedan.
Gjorde en smältostsmörgås med ett glas mjölk.
För trött för att tänka, för trött för att tro, too tired being confused.
Life will carry, just take it slowly.
 Cause the love you used to feel is still there inside. It might be a faded photograph but I know you care.

Jag är riktigt sugen på Fest.
Där alla ingredienserna finns med.
Där man bara lever för stunden och verkligen har super roligt.
Där man skålar och skrattar, minglar och dansar.
Lillördagarna är ute ur bilden i och med att skolan började i mitten av augusti.
På sommaren var Onsdagen den Nya Lördagen.
Shit, vi hade roligt.

Jag och Jenny tog Forden och styrde mot Serendi Art cafe'.
Med äkta vänner kan dagen alltid bli bra.



Kommande vecka är det Höstmarknad i lilla Knäset - tyvärr påminner den här tiden lite för mycket om i fjol.
Jorden, andetagen, färgen...



Maybe my secrets aren't good enough for you



You don't know, you don't know anything about me
what Do I know
I know your name

Vi var ett stort gäng hos C igår.
 Vi blev bjudna på dipp och små delikatesser. 
Drack lite gott öl.
Sedan blev det hederlig krog.
(en femma i inträde gick jag med på)
Inget extra.
Träffade dock Miilo vilket var helt superdupertrevligt.
Jenny pratade skånska.
Och fick för sig att jag är ett fan av Timon och Pumba.
(och berättade det till en helsingforsbo)
Och tydligen är det bättre att låtsas vara blyg inför random guys.
"Jag är inte direkt blyg" - "Jassååå, hähä, bevisa det då *blink* "
Hemma relativt tidigt.


Nej, choklad skall nog sitta fint nu. Och kvalitetstid med Jenny innan hon drar kosan mot Åbo, än en gång.
Sedan får vi se vad livet bär med sig...

Det var tider det...

Jag trodde aldrig att jag skulle våga se hela "The Silence of The Lambs"
Score!
Har annars skickat iväg mejl till läraren och diverse trista saker.
Drömt mystiska drömmar.
Promenerat hemåt vid midnatt en onsdag kväll.
Läst en artikel om att P-piller tydligen gör så att man faller för en viss typ av män.
(det knäppaste jag läst på länge, haha)
Kollar igenom en massa gamla bilder för att få upp min inspiration.
Skall senare traska ut och få en massa ärenden uträttade.
Blablabla.
Trist vardag?
Vardagslyx, någon?

Kan man bli kär i tallrikar?
Isådanafall är jag det.
Ett plus för det kluriga namnet "Mr. Morris"
Maybe I'm Crazy, But i Might Be in Love

Måndagar Borde Förbjudas.
Trött efter skoldagen sitter jag nu i nyinköpta mysbyxor och äter Marienne-karameller.
Jag har redan ätit för många.

Utanför fönstret är det äkta höstrusk på gång. Löven börjar bli gula, regnet öser, människor på gatan har tydligen tagit fram de röda stövlarna också. Själv sitter jag inomhus på min säng med min limegröna laptop i famnen. Det känns helt okej, men kan det kännas bättre? Plötsligt lyckas jag tampas med nya frågor, nya situationer som jag inte vart med om på länge. När var livet en lek? Mina pengar börjar sina så det blir ingen utgång idag för att lyssna på Ken Ring som alla pratar om i denhär lilla staden. Frågan är bara om jag överhuvudtaget har ork att bege mig utåt idag. Det får vi helt enkelt se. Fastän andra sidan kan det bli lite väl trist att sitta inomhus en lördagkväll. Haha. Igår besökte vi ett nytt inneställe "Club 18" som för mig var ett riktigt, riktigt bottennapp. Well. "It's damn cold night, trying to figure out this life". Är en aning filosofisk idag och mina tankar tar mig tillbaka till sommaren. Vi ger hösten sin chans, eller hur?

Min Jenny kom spontant hem till lilla staden igår - vilken glädje(galen)chock! Efter att nästan tappat nerverna på Helsingfors lokaltrafik fick jag skjuts med en kompis hem. Några kvällstimmar spenderades med J och W. Kaffe, kortspel och musik. JAG VANN! Thih. Jag brukar hata måndagar, men gårdagen var riktigt, riktigt mysig. Missed that.

Underbart att ha sovit ut ordentligt i natt! Blev slutligen en hemmakväll igår, och jag tror verkligen att jag behövde det! Ätit lövbiff, kollat loppis och tagit en längre promenad. Vanligen brukar jag vara helt död på lördagar, men idag känner jag mig rätt pigg faktiskt. Skall kolla en till film med Ellen Page (en av min och kusinens favoritskådespelare) och sedan får vi se vad som händer. Ikväll har jag verkligen inte lust med att gå och sova tidigt, det är ett som är säkert, muhaha. ;) De har annars fått in helt underbara saker till Lagerhaus. Tror att Jennys-lägenhets-inspiration smittat av sig till mig. Plötsligt får jag lust att köpa syltetiketter och mera muffinsformar. Aja, bor ännu hemma, men man kan ju alltid samla på sig lite grann...