Du

Jag tror att jag aldrig kan få någon annan människa att förstå hur mycket jag saknar min mormor.
Hon dog när jag endast var 4 år.
Trots att det var så längesedan och jag var så liten har hon haft ett stort inflytande i mitt liv.
En stor saknad.
Trodde aldrig då att hon verkligen skulle ha så stor betydelse för mig i mitt liv.
Hur kan det vara så trots att jag inte sett henne sedan jag var 4 år?
Livet är bra märkligt.
Jag kommer ihåg hennes värme.
Jag blir varm när jag tänker på henne.
Jag kan fortfarande känna hur det var att träffa henne.
Fastän det är 15 år sedan jag såg henne senast.
Jag minns inte hennes begravning.
Jag minns inte hur jag reagerade.
Jag frågade mamma om mormor inte skulle ta med sina tofflor till himmelen.
Hennes tofflor är fortfarande kvar.
Jag kan se henne i köket i hennes hem.
Hon skulle förstå mig.
Jag påminner om henne, säger mamma.
"Du är helt som Birgit" brukar min mamma säga.
Kom tillbaka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0