suck sa han

Jag har inte gjort något annat de senaste tre dagarna förutom att befinna mig i skolan. Att tåget går 7.07 och att komma hem sisådär 20.00 flera dagar i sträck tär på en. Speciellt efter ett långt jullov då man varit van att sova bort hela halva dygnet. Och inte gör det saken bättre heller att jag fått förmorrade eksem i ansiktet. Först på halsen. Och nu i ansiktet. Knappast något farligt, men lite irriterande är det nog. Jag ser ut som ett lik med bölder eller något liknande. Och det är inte fint. Blir en aning ledsen. Och lite bitter. Blir nog ett besök till hälsovårdscentralen ännu den här veckan. Hoppeligen har dom någon dunderkräm som tar bort mina torrhetseksem. (eller vad i helvete det är frågan om)

Jag kan dessutom konstatera följande:
1. Jag har köpt en nerfrusen pizza som ligger i frysen och väntas på att tinas upp och grillas. (eller något)

2. Det verkar som att det växer pengar på träd för vissa. Själv tar jag med mig en extra apelsin från skollunchen som jag sparar till tågresan hem.

3. Affärerna skriker mitt namn, men jag har varken tid, pengar eller ork för att checka läget och eventuellt kamma hem några finfina skor och dylikt.

4. Det finns vissa tågresenärer som alltid envisas om att dricka öl bredvid mig. Nästan så att man blir lite sugen.

5. Jag borde inte sucka utan istället vara överglad åt att jag fått så mycket gjort och att jag vart så JÄKLA duktig.

6. Min dialekt är totally fucked up. Eller är det deras? Vi säger så. Det går inte en timme utan att någon påpekar hur jag uttalar orden. Lite småroligt ibland, men när man kommer hem och brorsan påstår att man pratar DERAS dialekt går det fanimig för långt.

7. Jag antar jag borde vara snäll flicka och inte svära. Men jag orkar FANIMIG inte bry mig. (nyfikna mammor)

8. Min lärare berömde mina bilder vilket värmde i hjärtat och en aning i själen.

9. Min andra lärare härmade mitt skratt. Vilket har hänt ett x antal gånger. Kul att jag kunde glädja någon. Och ja, jag har skrattat i dag.

10.Man kan inte säga "klubba" i Helsingfors, för då tror dom ungefär att man skall slå ihjäl dom eller något ditåt. Rebecca satte sig i kyyky (DET SKREV JAG PÅ FLIT) och garvade ihjäl sig så hon höll på att falla baklänges. (LÄS: ordet garva kan man heller inte säga, fast jag älskar det ordet, det är min följeslagare) Jag köpte i vilket fall en Ässä - KLUBBA och ingen tikkari. Så det så. Ps. Den var god.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0