Yennifers

Lyssnar på Markus Krunegård, han är sådär charmigt fulsnygg.

Underhåller mig med att se på en massa spexfotografier från min klass.


Jag och Vanessa i vårt kära klassrum

Och nu gick det inte att ladda upp flera bilder. Typiskt.

Igår efter att jag hade hängt hos Jenny, kom jag hem, seg som en propp och lade mig i sängen. Var ju "Earth hour" när jag traskade hemåt vilket resulterade i att jag steg i en djup vattenpöl, höll på att falla och fick lysa med min telefon för att se vägen. Ekenäsborna tog visst dethär med att spara el på allvar. Brabra. Tände ljus och var i idogt mörker i den halvtimmen som var kvar. Fick förfrågan att dra mig till Victoria, men energin var inte på topp och magen värkte. Väntade på att earth hour skulle vara slut, slängde ihop en chokladkaka och traskade upp och nördade en stund på datorn. Hittade ingen vidare film heller, så jag somnade 12-tiden. Vaknade två idag på dagen och förstod inte alls hur klockan var så mycket tills jag kom på att klockan ställts fram en timme. Smart. Begav mig som sagt och smällde i mig en underbart god Kotzone isällskap av mam&brorsan. Har varit konstig helahalva veckan, men det skiter jag fullständigt i. Flummig var bara förnamnet. Inte blev det festas denhär helgen heller, med tanke på att jag kom hem från skolan 21.30 i fredags.

Måste plugga.

Mera oinspirerande inlägg kan man ju alltid leta efter. yees.

Man märker att vårterminen börjar dra ihop sig; lärarna börjar tappa tålamodet, hundra uppgifter på en gång, slask ute så att man förgås, och krafterna tryter. Bara för att informera er.

1. Mitt hår har blivit hiskeligt långt. Och jag klippte det nyligen. (!)
2. Fick en tår i ögat när jag kom på att det inte är länge tills jag slutar VNF för gott.
3. Igår var jag på jobb och idag har jag jobbat hemifrån. Känner mig som en flexibel människa.
4. Mina mingtröna solglasögon väntar på första solglimten. (idag är det dock vintervarning + gråmulet)
5. Poets of the falls nya cd på HÖG volym i mitt krypin.
6. Min måste-handla lista är lång förtillfället.
7. Framtidsångest

Lyssnar på Gavin Degraw och har för många tankar i huvudet.
De två senaste veckorna har varit fullspäckade, så när jag sedan fick stegring och blev tvungen att stanna upp - kändes det som en stor fet smocka på kindbenet. Antar svullnaden inte lagt sig än.
 When you've got mountains to move.

Besviken. På livet. På helgen. Just nu. Kommer nog aldrig att kunna släppa in någon helt i mitt liv. Om man inte bevisar motsatsen förstås. Vilket tyvärr inte verkar existera i någon nordbos hjärna. Jenny räddade min kväll, helt klart. Tack, gumman. Dessutom blir jag oerhört besviken på machopersoner. Jag är en egen individ, jag har en hjärna, för helvete. (ursäkta min svordom) Jag tänker själv. Jag har ett eget liv. Vare sig du vill eller inte.

I mitt liv blir ingenting som jag tänkt mig. Igår var dock en riktigt rolig kväll! Lucke och hans band bjöd på chillig musik på Krono, träffade ett par skolkamrater, småpratade, skrattade, sprang runt med min mintgröna mössa och knäppte en eller två minnesvärda bilder. (Läs: Wille och Jenny) Drog sedan vidare till Wille med ett gäng på kanske 10 pers. Där tog någon fram gitarren och snart hade vi lite härlig allsång till gamla favoriter som "Proud Mary". Tassade omkring med Jenny från det ena rummet till det andra, skrattade och suckade om vartannat. Nya människor, chill musik, oväntade diskussioner och gamla bekanta. En salig härlig blandning av allt! Det var en hellyckad spontan kväll igår (trots vissa skavanker) Och jag är lite svår och kinkig ibland.

Jag har lärt mig följande.
1. Tydligen skall man inte ha en självlysande knallrosa BH under sin klänning (det visar sig att när det syns igenom, så syns det radikalt)
2. Det går inte att sminka och klä på sig samt hitta alla sina kläder på 10 minuter. Jag är bara kvinna.
3. Allt som rör i ordet "förhållande" får mig att vilja vända på klacken och melankoliskt lägga mig på en äng och gömma mig från omvärlden.
4. Tydligen är mitt namn enkelt att komma ihåg. När nya människor pratar med mig börjar de med att uttala mitt namn. (ex. "Jennifer, vad gör du?")
5. Trots att jag i princip gömt mig i Karis, finns det personer som inte glömt mig.
6. Ta alltid med hemnyckel, ifall reservnyckeln inte finns. (Mamma var inte glad att stiga upp enbart klädd linne och trosor klockan halv 6 på morgonen) Förlåt mamma.

Lyssnar på Per Gessle och hans gamla klassiker "Här kommer alla känslorna". Ibland är det inte så dumt att vara jag. Sådär smånördig och sprallig. Nu skall jag dock äta frukost. Skall vila med stort V. Ikväll får det inte bli en sen kväll. Mercy.

Känner mig riktigt mystisk idag. En blandning av rastlöshet och trötthet har tagit över min kropp.
Ena sekunden överanalyserar jag varenda ord och känner mig återigen som en liten 12åring
vars pubertet hälsar på.  Andra sekunden är jag en stor, stark tjej med fötterna på jorden
med riktiga superwoman-power och en stor passion för detroligailivet. Plötsligt får jag för mig
att det inte alls är roligt att vara singel längre, och en sekunder efter tänker jag "Oj, singellivet är toppen"
Och sedan ändrar det sådär var femte minut igen. Brukar någon annan också ha såhär underliga dagar?
Eller är det bara jag som går i sömnen och drömmer något osammanhängande.
Jag hoppas det, för jag är vanligen en tjej som vet vad hon vill. Men idag vet jag ingenting.
Klockan är sisådär tre, och eftersom helgen är totalt öppen får vi se vad som händer.
Antingen kommer jag bete mig som en tråkig, överarbetad trettfemåring eller så överöser
tolvåringen inom mig (om hon finns kvar) med energi och jag festar och är uppe hela natten
som en riktig 18åring. Eftersom jag också har en hög impulser inom mig, är helgen ett stort mysterium.
Förvisso behöver jag inte analysera sönder allting, utan bara ta dagen som den kommer.
Ja, jag tror det. (se, nu dök den riktiga jennifer upp igen) Slutet gott, allting gott. I guess?

Har varit en lång dag.
Blablablablablablabla och bla.



Victoria knäppte denna bild för ett och ett halvt år sedan.